Nytt år

Näst sista dagen på året.. imorgon sista dagen sen.. börjar 2012 med allt vad det kommer att innebära. Vi vet inget och bra kanske det är..

Året som gick innehöll både glädje och sorg, flera personer i min närhet avled. Påminnelsen om att livet inte varar för evigt.. att ta vara på dagen.. livet.. glädjas åt det lilla och inte glömma bort det!

2011 var även året då jag började ta tag i det lilla.. leva och göra saker som gläder mig och välja bort det andra som bara suger kraft..

Nu ser jag fram emot 2012 och gläntar försiktigt på nästa blad i almanackan.. i år blir året då mycket kommer att hända med mänskligheten. Spännande och samtidigt lite scary..

Nä nu önskar jag alla ett Gott Nytt År så "ses" vi nästa år. Imorgon kommer jag att befinna mig utanför telefoners möjlighet att nå mig.

Livet strävar på..

Gör mer roliga saker, försöker tänka mer vitt och brett och inte hänga upp mig på att jag får sällskap. Om jag får sällskap så är det positivt men jag måste också anstränga mig lite mer på egen hand. Så jag tar promenader med en kompis när jag har tid och lust.. vi fikar och pratar "tjejsnack" precis det jag saknat så..

Med det andra går det framåt? Vi är ganska trötta överlag och det kanske är det som gör att det går på sparlåga. Har iof roligt att tänka på då vi ska på maskerad på brorsans 40-årsfest och bara det att planera klädsel mm gör att skrattet klingar här hemma mellan varven.

Mycket på jobbet nu och jag har arbetat över några dagar, som jag sedan ska ta ut i ledig tid vilket känns bra nu när det snart är jul.

Jul ja.. hmm.. den blir annorlunda i år då ingen? kommer hit förutom den ena sonen då. Dottern väljer sambons släkt detta år och det är ju helt normalt och ok. Vi kan träffas och äta något gott ihop en annan dag. Den första sonen lever sitt liv på sidan om vårt numer och så får det vara tills/om han vill träffa oss igen. Hur det blir med alla barnbarn vet jag inte i dagsläget men det lär väl visa sig det åxå..

Hur som helst blir det nya rutiner och vanor i år.. och vem säger att det blir fel? Nä.. eftersom det alltid blir som det ska bli..

Livets krångliga vägar..

Jaha vem sa att livet skulle vara en rak väg från början till slut? Ingen vad jag vet, man kommer till en känsla att nä- nu räcker det inte till, det liv jag har nu. Så är man tvungen att omvärdera, tänka om, ändra på valen så att det känns bra igen.

Det kan vara en flytt, endera ensam eller tillsammans med den man lever med, eller så drar man iväg ensam, lever singelliv så länge det känns bra. Sakta kryper känslan på en att ensam - nä det känns inte bra. Man börjar längta efter kärlek igen, tvåsamhet, att höra till och ha en gemenskap.

Så träffar man någon som livet känns som handen i handsken med igen.. så går tiden och det kommer fram små egenheter som till slut känns övermäktiga att leva med.. så måste man välja om igen.

Det går en tid så träffar man prinsen - igen..

Livet känns bra, allt flyter på.. detta känns för resten av livet! Så kommer det dagar när det känns tomt, vad står på nu då? Fortfarande är känslan bra, jag vill dela livet.. men ändå.. nä det känns tomt.. Så blir känslan starkare och starkare, det är inte helt ok längre..

Vi som älskar varann börjar att varann för givet, det är inte så noga längre att bry sig om.. frågar aldrig hur har din dag varit, omtanken är borta. Lite trött kommer hem från jobbet, äter och sjunker ner framför tv;n utan att säga många ord. Somnar kanske till och så går kväll efter kväll..

Till helgen är det någon rolig tävling att åka på, varje helg kanske både lördag och söndag och där sitter du ensam. Hitta på något för egen del, javisst.. men varje helg - nä.

Så nu är det att arbeta på relationen igen och att kämpa för att den ska överleva, att inte acceptera att bli tagen för given utan att ta tillbaka respekten för din person. Att kräva att vi betyder något för oss och om inte så då får vi välja en annan riktning på den väg vi började gå på för snart 10 år sedan..

Värdigt handlande

Ser hur människorna i Libyen står på kö för att komma in och se sin forna ledare som ligger död i ett kylrum. De skrattar och ler, viftar med kameror och knäpper kort både till höger och vänster.

Visst var han en diktator som behandlade människorna i landet väldigt illa under 40 år och ingen vågade yppa ett endaste ord som var emot hans idéer.

Jag undrar om de "fria" människorna känner sig bättre när de får behandla honom illa "tillbaka" nu eller hur tänker de? Om vi människor ger tillbaks så är vi bättre människor då?

Hur som helst så gör det mig illa berörd.. men jag har å andra sidan ingen sådan erfarenhet av att leva under förtryck så det kanske så det blir då.. när de blir fria.

Hoppas nu att de kan finna nya former till ett bättre liv med fria val och demokrati för folket, nu när de slipper vara rädda mer..

Va fan..

Ska jag vara piga eller.. vill inte och det är svårt att säga NEJ! Eller ska jag vara snäll och ställa upp.. varje dag.. hmm

Känner mig allmänt less.. förbannad, sur.. ja you name it..

Är det hösten tro eller vad är det?

Eller.. är det detta att gubben ska skjuta varenda helg.. att vi inte gör något tillsammans längre.. och om jag kommenterar detta så blir han så... j-a sur..

Har lust och bara dra.. ut på något skoj.. åka båt.. en resa.. bio.. dans.. ja vad som helst utom att jämnt sitta hemma.

Blev bjudna på mat helt oväntat i fredags.. och ett ganska bra bevis på att jag inte mår bra.. så blev jag dretfull.. bara hävde i mig vin utan en tanke på morgondagen.. blev ju inte ett dugg bättre kan jag säga när jag var klen i två dagar efteråt.. =(

Känner inre stress.. hastar över allt.. disk... städa vad är det.. får jag ju göra själv.. så det hoppar jag över.. laga mat är inte kul.. nä ni hör väl själva.. det är inte likt mig.

Tips någon för vad jag ska hitta på för att komma ur hjulet som snurrar i fel takt?

Begravning

Idag har vi varit på pappas Sivs begravning. Hon blev sjuk för ungefär ett år sedan i cancer. Allt har sett ut att gå bra efter de behandlingar hon fick. Men så det två sista veckorna innan hon dog så rasade allt..

Lilla pappa, det var svårt att se hans ordlösa sorg idag, han tillhör ju den generation som har svårt att visa sina känslor. Han träffade Siv efter ett långt äktenskap med vår mamma, han fick uppleva några roliga år med Siv, men han fick allt lära sig att svansa efter henne.. för hon stannade inte där man lämnat henne. Preis som pappa alltid gjort med vår mamma.. sprungit ifrån.. Hon var en arbetsmyra som få och trivdes ju bäst när hon fick stå i Tulivippan och träffa en massa människor. Ja för hon tog ju över rörelsen fast min pappa inte tyckte det var någon bra idé.. hon gjorde som hon ville ändå i slutändan..

Vi hade några bra samtal hon och jag.. vi förstod varann bra, hade ungefär lika erfarenheter av livet som ibland inte är enkelt.. hennes hjärta ömmade för de som inte alltid har eller har haft det lätt.. det var lätt att tycka om Siv, men hon kunde också få en skitförbannad.. men som tur var fanns även förlåtelse..

Hoppas hon har det bra, hon gnir väl omkring och bakar tårta.. serverar kaffe eller kränger en och annan loppispryl.. tror himlen blivit en lite roligare plats att vara på nu..

Sov gott lilla Siv, fri från smärta.. så ses vi en gång..

Fick några kloka ord..

Ord

Ett ord som en människa fäster sig vid

kan verka i oberäknelig tid.

Det kan framkalla glädje till livets slut,

det kan uppväcka obehag livet ut.

Ja, det påverkar livet på jorden.

Så slarva inte med orden!

ur Underfund 1972 av Alf Henrikson

Tack Mona!

Sorgen..

Det som hänt i vårt grannland är svårt att greppa.. sorgen.. de många familjer som mist ett barn, vänner som mist sina kamrater.

Människor som mist tron på att vårt samhälle är säkert att leva i, att det är farligt att leva.. gå på våra gator. Det gör mig rädd.. att detta ska ta överhanden.

Jag tror inte att det är farligt att vara ute en sen lördagskväll på stan.. har aldrig känt mig rädd för egen del, men jag vet flera som känt så. Då vinner de som vill sätta skräck i oss människor.. då håller vi oss på mattan.. vågar inte delta i ett levande liv.. alltid känna rädsla.. Media bidrar till en stor del, även om mycket som media tar upp bidrar till vetskap om olika saker.. men ibland tycker jag att snaskeriet över saker som händer går överstyr.. allt för att sälja lösnummer.

Nej, låt kärleken, glädjen, tryggheten växa och fortsätta leva.. Sprid den känslan i vårt samhälle så till slut blir det en sanning för många fler..

Hemma igen

Blev en skön vecka med nästan allt på listan.. gick dock aldrig på Liseberg.. vilade istället.. inte helt fel.

Äntligen semester

Hit ska vi styra vår kosa:

http://liseberg.se/sv/hem/Boende/Camping/Lisebergs-Camping-Askims-Strand/

Kommer nog att hinna med annat än ligga på stranden åxå men det är prioriterat vid fint väder. Rolf han ska ut i buschen och panga han.. eftersom det är SM i Pistolskytte i Göteborg detta år.

På listan att göra står:

Besöka moster i Lindome

Åka till Ullared

Ev. gå på Liseberg

Göra en shoppingrunda på stan

IKEA-besök i Kållered.. ligger inom stenkasts avstånd.. eller ja.. iaf inom bilavstånd (12,8km)

På hemvägen hinner vi kanske in till Mona och Niklas..

Och nej.. det står inte tomt hemma.. vi har hus och kattvakt som bor hemma hos oss!!

Midsommarfirande

Firat helgen med svägerskan och make i Tansen, med var också min dotter Sandra och hennes Björn. De (svägerska alltså) har en stuga där i Lekarbuan. Ett mysigt ställe där ron infinner sig snart. Fåglarna kvittrar, knotten bits =( men det är sådant man får stå ut med om man vill vara ute i Guds fria natur en sommardag i Gagnef.

Vi badade vedeldad bastu med obligatoriskt dopp i sjön Tansen efteråt. Kallt var det! 14 grader enligt dem som mätt graderna.

Så underbart skönt efteråt men en pina medans det pågår.. doppet alltså!

Ätit god mat, matjesill och allt vad som tillhör midsommarmat. Jordgubbar inte att förglömma..

Nöjd med helgen så kan jag se fram emot min sista jobbvecka innan semestern. Behöver en längre vila då det varit hektiskt på jobbet ett längre tag nu.

Så snart ska jag och gubben ha 4 härliga veckor ledigt. Då får vi se till att vila oss i form åxå..

Döttrars minnesord över Ann-Kristin Sigvardsdotter

Ann-Kristin Sigvardsdotter

"Så en dag mojnade vinden och det hörs inte längre något sus i den högsta kronan på furan. Den stoltaste och vackraste, gröna furan föll, och livet blev plötsligt ett ödsligt kalhygge.

Efter en tids sjukdom somnade mamma in i sitt hem bland nära och kära. Kampen blev mödosam mot slutet men inte en stund, inte en dag klagade eller förbannade mamma. I stället var hon tacksam, tacksam över livet, de sina. Att ta vara på var dag, en dag i taget var hennes motto.

Mammas kreativa sida i allt vad hon företog sig var vida känd, allt från att måla, sy, ja pyssla i det mesta så var hon en tusenkonstnär, en mästare. Portföljen med verktyg var med henne närhelst någon behövde ett handtag. Kraften att lyssna samt komma med goda råd i alla lägen var också ett unikum, för hon var en lyssnare och en god sådan! Förmågan att vilja hjälpa andra människor var något vi ofta talade om tillsammans med mamma, hur orkade hon och var fick hon kraften ifrån?!

Vi samtalade mycket om hennes drivkraft till allt detta. För ”vem ska trösta knyttet”? Då log mamma sitt ”mystiska”leende och sa att hon alltid fick vägledning från högre makt. För oss barn i början var detta ett mysterium men som vi tidigt lärde oss att försöka förstå. Vår kära mamma var inte ”som alla andra”, och det lärde vi oss tidigt. Och allt mamma gjorde för andra hade hon lärt sig själv av sina erfarenheter, sina experiment och sina val i livet. Mammas val var hennes bibel, en handbok där hon samlat massor av kunskap.

Vi är tacksamma för allt hon lärde oss om livet, alla berg och dalbanor vi åkt tillsammans och senare under åren alla tunga stenar vi lyfte och sorterade upp, så att saker och ting kom på sin rätta plats.

Mamma lärde oss att följa vårt hjärta, att våga lita på sig själv, att låta intuitionen tala och föra oss dit vi ska. Att vi alla tre döttrar skulle bli självständiga, självgående individer och inte bli ”som alla andra”.

Att vara stolt över att vara den jag är, att det bara finns en som mig, att jag är unik på ett ödmjukt sätt är belöningen för mammas hårda och inte alltid lätta prägling, men den finns där alltid.

I hennes kloka ord, goda råd och hennes djupa, kravlösa kärlek till oss barn så planterade hon fröet till nya stolta furor, så snart är det fullt i skogen igen. Och vi skall susa så hon hör!

Hon fattas oss, vår mamma.

Ingela, Carola, Veronica"

Jag kan bara instämma i dessa fina ord, vilken förlust..

Läsa är en lisa =)

Om inte annat för själen, vad vore livet utan böcker? Jag läser i snitt en bok i veckan. . just nu läser jag "Jag vägrar dö nyfiken" av Babben Larsson.. många skratt blir det!

Pappa

Blev 80 år den 18;e maj. Funderar på present och gissa vad han vill ha/gillar? Jo han vill ha Rocky billy musik.. haha min pappa är inte som andra åttioåringar kan jag lova..

Funderar på denna.. borde väl få fart på gubben =)

http://www.youtube.com/watch?v=odlDWPjoPSs

A-K

Läste din dödsannons i tidningen idag.. vet inte hur jag ska få in det i mitt huvud att du inte finns mer.. Om du bara visste vad du gjort skillnad i mitt och i andras liv. 2004 då var jag riktigt illa därann.. fick gå och prata med dig.. och överlevde.. hade bara en önskan av att försvinna då.. men valde att stanna och kämpa vidare.

Hur många gånger har jag inte tänkt på att ringa dig.. bara höra hur du hade det och för all del berätta hur jag hade det.. men som alltför ofta så blev det aldrig av. Nu är det försent.. jag har tänkt på dig mycket på sistone.. så kanske du var med mig ändå och visste..

Att du behövs på andra sidan förstår jag.. men saknaden är inte mindre för det.

Ja eller nej?

Valparna är födda nu.. den 19 maj föddes de.. nu är frågan ska vi eller..

Många minnen..

Resan ner till syster yster.. så kul att ses, det blir alldeles för sällan numer.. Gick på Harrys och åt deras specialitet.. kycklingvinar.. med pommes och två såser.. så gott! Massa babbel om ditten och datten, däremellan massa fniss. Hem igen och dricka vin.. prata mer och sedan somna sött.

Dagen efter gjorde vi stan och massa loppis. Efter en lunch på sushi så tog vi oss till Östra stranden i Halmstad, gick där längs stranden, vadade i havet.. underbart och solen värmde. Vi var så gott som ensamma där.. köpte en mjukglass och åt den sittandes på en utlagd stock.

Fredagmorgon fick jag skjuts till tåget som skulle ta mig till Malmö och RBU-dagarna. Tog en taxi vid stationen och fick skjuts ganska omgående. Väl framme på hotell Hilton så fick jag installera mig direkt. Stort rum på 7e våningen med dubbelsäng, badkar.. all by myselve.. =)

Invigningen av dagarna gjordes av vår förbundsordförande Agnetha Mbuyamba, därpå följde olika föreläsningar varvat med fika och lunch och fika och.. Kvällen kom och fick middag.. med världens minsta dessert.. som väckte högljutt fniss här och var. Några hyvlade rabarberstjälkar.. med lite kakströssel över och en "liten" sträng vaniljsås.. Det var en dessert att minnas!

Lördagen började med en god hotellfrukost! Därefter föreläsningar varvat med fika, lunch, fika..

På kvällen gick jag till kusin Susanna och hälsade på, där väntade även hennes moster Lillema.. trevligt med prat om gamla minnen och även prat om nytt.. därefter gick jag till middagen som väntade i Svansjöns lokal på hotellet. Mat och prat.. som vanligt när vi RBU;are ses =)

Söndagen var det kongress med allt vad det innebär. Tåget tog mig sedan till Helsingborg där jag möttes av min barndomskamrat Mait som jag inte sett på ca 20-25 år.. men det var som igår trots att vi inte delat så stor del av vårt liv. Vi tog en promenad genom en härlig bokskog och vidare ner till havet. Härligt!

Tisdagen for jag hem och fick krångla med tåg som blev försenat.. träffade en trevlig kvinna på tåget, vi hade mycket gemensamt och gemensamma bekanta så tiden gick fort ändå!

Hemma igen, med många nya intryck med en fläkt av dåtid..

På resande fot

Nästa vecka bär det iväg söderut. Första anhalten blir hos syrran i Halmstad och hur kul ska inte det bli?!! Hon hämtar vid tåget och har tagit ledigt på torsdagen så vi kan umgås =)

Fredagmorgon sätter jag mig på tåget till Malmö där jag ska besöka RBU-dagarna. Se här:http://www.rbu.se/handelser/rbu-dagarna-och-kongress-2011 bo på Hotel Hilton http://sv.hotels.com/ho205694/hilton-malmo-city-malmo-sverige/#description mysa i eget rum, äta god frukost och bara vara däremellan.

Hoppas att jag hinner träffa kusiner, farbror och faster som jag inte sett på hur många år som helst. Kanske inte sedan farfar begravdes och det var 1986..

På söndag är det kongress och vi har en ny medlem i vår förening i Dalarna som är med för första gången så det blir kul att "lära" upp henne hur det går till. Hoppas hon växer in i detta, får in fler föräldrar med små barn så vi har något att bygga på. Det har varit lite stiltje i flera år då jag inte varit på topp.. och inte de andra i styrelsen heller..

Söndag efter kongressens avslut och lunch åker jag vidare till Helsingborg där min barn-domskompis bor som jag inte heller sett på säkert 20 år.. ska besöka henne ett par dagar. Tisdag åker jag hem och kommer hem på kvällen.. det blir några hektiska dagar men jag hoppas jag hinner njuta också!!

Gubben får rå om sig själv och vi kanske hinner sakna lite å =)

Jag längtar efter lite äventyr, att uppleva något annat är bara det som händer här hemma.. detta blir något av en nostalgi tripp.. besöka gamla vänner och släktingar.. fri som en fågel.. dra iväg själv.. det har jag saknat.

Lyckans Linslus

Som sagt.. lyckan borde vara självklar.. har inte så mycket att gnälla över egentligen..

Kanske bara våren som gör sig påmind.. alla byten av årstider är jobbiga..

Idag känns det bättre, kylan har släppt taget om oss och det är varmt och skönt. Lite kallt i luften bara på morgonen när jag cyklade till jobbet idag..

Helgen som var då var det påsk med allt vad det innebär med barn, barnbarn som kommer och förgyller tillvaron. All mat och godis, någon go dricka slank ner. Var till lillebror och åt påsklunch på påskdagen, hämtade både mor och far och skjutsade även hem dem sen.. no hard feelings och det är ju skönt. Trots att vi inte hörs på månader så är det helt ok..

Annars är det väl ungefär som vanligt med allt.. jobba, hem, äta, kanske handla åt svärmor, till Borlänge och fixa det som fixas skall.. sjunger i kören och det är kul. Tänk att det som var så jobbigt kunde bli så bra! Vi har flera nya och vi tjafsar inte om det gamla.. nä det glömmer vi nu och går framåt med nya ögon på.

I maj ska jag åka till Malmö på RBU-dagarna, se här: http://www.rbu.se/start.asp?sida=10843

På vägen ner ska jag stanna hos syrran några dagar och efter konferensens slut ska jag till Mait som jag inte träffat på säkert 10 år.. Ska bli så himla kul =)

Ja sedan är sommaren i full gång och det är inte långt kvar till semestern, i år har även jag samlat ihop till 4 veckors ledighet.. skönt. Hoppas på sol och bad.. ganska nöjd med det lilla jag..

Det var väl allt för idag.. over and out..

Ta sig tid

Att det ska vara så svårt att ta mig tid..

Hastar förbi mig själv.. hmm inte bra..

Lättare att se andra och vad de behöver..

Nä.. nu ska jag titta inåt åxå.. det behöver jag..

Solen skiner

Solen skiner, småpippirna kvittrar i träden, snön smälter, vattnet porlar i bäcken.

Vinterkläderna tvättas och hängs in längst in i garderoben.

Vänder ansiktet mot solen, stillar sig en liten stund och bara är.

Börjar känna ett hopp om att nu är våren här för att stanna...

Fundilerar på ditt och datt..

Samla tankarna , nej det tror jag inte går för i min hjärna är det pingpong pingpong.. utom när jag sover.. eller ja kanske t.o.m då.. Drömmer mycket knäppt..

Känner mig otålig i kropp och själ, något fattas mig, men vad?

Vill göra något kul men vad? I samma stund som jag vill göra något och jag tänker på det ena och det andra som går att göra så har jag ingen lust.. kan bli knäpp för mindre kan jag säga.. =(

Vill umgås med någon men vill inte.. detta är jag i ett nötskal just nu.. Rolf har det inte lätt kan jag säga.. idag hade han tur som fick åka och panga, det han tycker är det roligaste av allt..

Kanske ska ta en tur till Tulivippan kan ju å vara en form av meditation när det inte går att gå till skogs.. för mycket snö än.. men snart så =)

Slut på denna deppiga rapport.. borde ju glädjas åt livet.. finns så mycket och det kan ju som sagt ta slut fortare än man kan ana.. nåja det blir nog bättre snart då solen och värmen kommer..

Livet

Är ibland svårt att förstå.. igår kväll dog en bekant till oss. Han blev sjuk i cancer förra sommaren. En blid, snäll man.. gjorde inte mycket väsen av sig i vilket sammanhang han än befann sig.

Många kvällar satt vi runt elden vid slogboden i Lindesnäs och berättade historier och annat skoj halva natten lång. Många härliga skratt .. du Lasse bara log och ruskade på huvudet många gånger.. åt våra upptåg.

Jag glömmer inte den kvällen en kväll i augusti då vi ätit surströmming ett helt gäng. Det blev till slut väldigt mörkt.. ja nästintill svart ute, en del fick lite för mycket innanför västen. Men du Lasse drack aldrig en droppe så du och Britta upptäckte att en av de överförfriskade personerna försvann.. Ni hittade honom i ån.. han hade gått för att lätta på trycket och sedan snubblade han och föll i.. ni fick upp honom och räddade livet på honom. När ni skulle köra hem honom på en skottkärra och du Lasse högg i men kroknade efter ett antal metrar.. du var ingen kraftkarl Lasse. Dina styrkor låg i annat..

Du tog pension och skulle njuta av livet i ditt och broderns sommarhus i Lindesnäs.. ert paradis på jorden. Livet vill annorlunda.. han somnade in igår i närvaro av sina anhöriga.. sov gott lilla Lasse!

Nu saknas du oss runt elden vid slogboden.. din plats på gubbkubben kommer att vara tom till sommaren men vi glömmer dig aldrig!

Våren

Gù va härligt.. det porlar och plaskar så det står härliga till. Samtidigt så blir man blöt om fötterna.. vinterskorna håller inte måttet.. och jag vill inte ha gummistövlar på.. åsså får jag kli i mina vårnerver.. jaha.. ska jag då inte glädja mig åt att snart så är den här snön borta och att solen skiner... Jo såklart!! Men inte för inte skrev Karin Boye.. det gör ont när knoppar brister.

Ja visst gör det ont

Javisst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka? Varför skulle all vår heta längtan bindas i det frusna bitterbleka? Höljet var ju knoppen hela vintern. Vad är det för nytt, som tär och spränger? Javisst gör det ont när knoppar brister, ont för det som växer och det som stänger. Ja nog är det svårt när droppar faller.

Skälvande av ängslan tungt de hänger, klamrar sig vid kvisten, sväller, glider - tyngden drar dem neråt, hur det klänger. svårt att vara oviss, rädd och delad, svårt att känna djupet dra och kalla, ändå sitta kvar och bara darra - svårt att vilja stanna och vilja falla.

Då när det är värst och inget hjälper, Brister som i jubel trädets knoppar.

Då, när ingen rädsla längre håller, faller i ett glitter kvistens droppar glömmer att de skrämdes av det nya som glömmer att de ängslades för färden - känner en sekund sin största trygghet, vilar i den tillit som skapar världen.

Spontan!?

Jag vill också kunna skriva så där spontant och kul som många skriver.. men förstår att jag har den där prestationsångesten som kryper över mig. Dessutom väger jag mina ord på våg.. hmm ska jag berätta det eller det.. näe.. så går tankarna, så hur spontant kan det bli??

Kan jag, vill jag.. publicera detta.. näe.. kanske någon tar illa upp.. vill jag berätta .. vad jag tycker om detta.. näe.. mjauuu.. Ja ni hör väl själva hur det låter.

Men så är det nog med allt.. vill jag detta, om jag säger ja till detta då måste jag.. näee.. de vill jag kanske inte. Är jag en velpotta eller är jag en velpotta?? Tydligen eftersom jag alltid vill ha bakvägen öppen så jag kan sticka ut där om jag ångrar mig =O

Så nu har jag i alla fall fejsat detta.. att jag vill kunna ändra mig och hur mycket blir det gjort då tror ni?? Inte mycket kan jag lova..

Funderingar

Det gäller att uppskatta det man har.. och det gör jag. Har en man som är så snäll, som alltid är jyst, som alltid försöker göra det bästa han kan för mig.. Hoppas att jag är lika snäll, men det är jag nog för annars skulle han väl inte vilja ha mig kvar..

Visst har vi väl våra diskusioner om ditten och datten och jag kan bli galen på hans tyck! Jag vill se kulturnyheterna, olika udda program och han är nöjd med sina tipslappar, sportspegeln, nyheterna och någon film som han dessutom kan hoppa in i här och där.. Förresten blir han säkert galen på mig å ibland =) Jag med alla mina ideér och envis som synden..

Ja, ja.. här får jag plats att vara, behöver inte tänka på att göra om mig eller han.. det är skönt! Att äntligen hittat ron i livet, helt underbart!!

Nytt år..

De här bilden skulle lixsom ligga där nere.. vid valppratet.. men jag är ju en tekniknörd så jag får inte till det.. =(

Bilden är på den blivande hundmodern..

Ett nytt år och en ny stig att vandra på.

Vi vet inte vad som väntar bakom nästa krök.. just nu är det en lugnare period i mitt liv.. oroar mig mycket men bär på inre lugn..

Hur ska det gå med alla, jag vill ju att alla ska må bra..

Fast jobb har jag fått och det känns skönt! Trodde inte att det gick att avancera på Rolfs jobb men tydligen.. så nu får vi se om HAN får det.. =)

Hundvalp.. ska vi eller? Vi står ju på ting om Ajja får valp.. en tikvalp.. men hur går det med våra liv? Rolf som tävlar var och varannan helg under säsong..

Ok om han får nytt jobb då går det nog ihop praktiskt med arbetstider och det.. Hmmm mycket att fundera på..

Äh.. det blir bra i slutänden.. det vet jag!